Under torsdag eftermiddag var vi på besök på The Flitch Green Academy, en skola utanför London för elever i åldrarna 4-11 år. Skolans ledord och kärnvärden var "Happy, safe and learning", vilket var precis vad man kände när man var på skolan. Man arbetade med känslor som ett tema och allt det arbete man gjorde involverade på det ena eller andra sättet att beskriva känslor.
De yngsta eleverna jämförde livsstilar i tre olika länder och använde alla typer av verktyg för det, dator, iPad, lera, kastanjetter, mat, dans etc. Allt på en och samma gång i olika delar av rummet.
I någon klass ritade man hur känslor skulle kunna låta, för att sedan sätta ihop en musikslinga i Garage Band där de olika looparna reprsesenterade olika känslor.
I en annan klass gjorde cocktails utifrån temat "Vän eller fiende". Hur skulle man med smaker beskriva en vän? Gruppen skulle beskriva smakerna, prova sig fram till ett bra cocktailrecept och sedan göra en kort reklamjingel för sitt recept.
Man skapade E-böcker i iPaden, där de yngre eleverna (5-6 år) tillsammans två och två skrev fantastiskt insiktsfulla texter om vänskap och mobbing. De använde begreppet "nätverk" för att beskriva kompiskretsen och svårigheterna man ibland hamnar i när ens nätverk förändras.
Eleverna hade alldeles innan vi kom satt upp "Alice i Underlandet", som teater. Kolla in deras härliga reklamfilm i bloggen inför premiären.
Oavsett var man var på skolan, slogs jag av med vilken enkelhet eleverna använde sig av tekniken. Den fanns där, precis som alla andra kreativa verktyg som fanns runt om dem. Oavsett om de var fyra eller elva år, använde de sig av Garage Band, iMovie, olika ritverktyg, Pages på en iPod, iPad eller en dator. Det fanns en lätthet som var befriande. Samtidigt som tekniken bara var ett medel för det lärande som eleverna skulle nå.
Maria Abrahamsson
Rektor Stenungskolan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar