CC: BY Chimothy27
Jag har varit på skolbesök på Forest Hill School. Det är en pojkskola för 1400 elever med inriktning på konst, drama, musik och dans, en relativt nybyggd dröm där man låtit behoven styra utformningen av huset. Vi såg många härliga mobila lösningar, där möbler och rummens funktioner enkelt kunde ändras efter behoven. När man byggde skolan bestämde man sig också för att det skulle finnas bra IT-lösningar för alla behov. Skolan är inte en 1-1 skola, men har oerhört många datorer av olika slag. Det fanns alltid laptops för lån i biblioteket för att ta med sig och arbeta, förutom det som fanns i vagnar, salar och olika rum. När skolans rektor visade oss runt i biblioteket och förklarade att här kunde alltid eleverna hugga tag i en dator om de behövde, studsade skolbibliotekarien till.
-Åh nej! Här hugger vi inte tag i några datorer. Datorerna är våra bebisar och bebisar hanterar man varsamt! De har namn som Bill, William och Philip och eleverna får lova att ta väl hand om, och vårda sin lilla bebis när de lånar den. Eleverna kommer ofta och säger att idag vill jag låna William, de har fått sina favoriter.
Ett helt ljuvligt sätt att förmedla lite omtanke och ömhet över de små laptoparna, man blir glad ända in i själen :) Kan vi lära oss något om detta i vår strävan efter att få eleverna att vårda sina datorer?
Jag lyssnade också rektorn från Kathrin Abbeyschool, en flickskolan i närheten av London. Hon pratade om deras test av 3D-teknik i lärandesituationer. De hade fått låna utrustning
av ett företag, för att prova på detta. De hade 3D-projektorer, programvara i datorerna och glasögon. Man provade olika typer av simuleringar med eleverna, abstrakta saker som ex. celler, för att lättare åskådligöra detta för eleverna. Man märkte att de elever som arbetat med celler i 2D skapade platta modeller när de fick göra modeller i lera för att visa hur cellen såg ut. Medan eleverna som arbetat med 3D-projektet direkt förstod formen av en cell. Man visade också hur man dissekrerade kor på en interaktiv tavla, vilket blev en helt annorlunda upplevelse när man gjorde det i 3D istället för 2D.
Än så länge är tekniken, framförallt glasögonen oerhört dyra. Men rektorn menade att för henne är det en självklarhet att projektorer som köps in är 3D-ready och att datorerna har det grafikkort som krävs. Det är bara en tidsfråga innan glasögonen finns att leasa eller köpa billigare och då ska vi vara redo. För det kommer, och det kommer stort.
Maria Abrahamsson
bitr. rektor/ Stenungskolan
Spännande! : ) ...0ch lite sött med namnen på datorerna...
SvaraRadera